Rummet, ideologi och kroppen

Under föreläsningstillfället 25.11 träffades vi med gruppen vid Domkyrkan. Vi skulle få en uppgift som skulle lagas, vilket var att man skulle observera folk som kommer till kyrkan och hur de beter sig. Sedan skulle man själv ta sig ett varv i kyrkan och fundera på hur man rör sig, om det skiljer från det vanliga eller hur man använder rösten. Man skulle även se om människor beter sig annorlunda utanför kyrkan som innanför och vad skillnaden var.

Det jag kom fram angående första frågan, vilket råkade vara då kyrkan nästan var tom på folk, var att det de folk som rörde sig i kyrkan kom gående ganska långsamt och ljudlöst; det ända ljudet som hördes var ytterkläderna som prasslade när de rörde sig. Dessa människor var ensamma, så de pratade inte. De flesta stannade upp för att ta sig en närmare titt på vissa saker och de som gick i grupp viskade till varandra för att inte väcka uppmärksamhet i den tomma kyrkan.
Den andra frågan var observationen om mig själv. Jag märkte att jag höll mig också till att röra mig långsamt genom kyrkan, helst lite ljudlöst fastän skorna knarrade mot stenplattorna. Jag gick ensam så jag pratade inte heller med någon, men kan tänka mig att jag skulle ha viskat för att inte bryta tystnaden i kyrkan.
På den tredje frågan angående skillnaden mellan utanför och innanför kyrkan lade jag märket till att människor pratade med vanlig röst enda tills de trädde in i själva kyrkdelen (över tröskeln), där de sedan pratade med låg röst eller viskade. De flesta kom dock ensamma så de hade inget behov av att prata.

Föreläsningen fortsatte sedan på Fortbildningscentralen med en liten diskussion av det vi observerat i kyrkan, varav de flesta hade observerat liknande saker. Tystnad och fredsamt var vanligt att folk kommenterade. Det var synd att det inte var några busslaster med turister vilket kunde ha gjort observationen mera intressant.
Angående rum, ideologi och kropp berättade Nina Kivinen om space (rum) som både något socialt, materiellt men även ideologiskt sätt. Bevisat hur ett rum kan förändras är till exempel de som upplevde kyrkan först som en träningslokal inför adventskonserten, men nu som en kyrka eftersom det var tyst och stillsamt där. Även hur vissa rum kan uppfattas ha vissa roller och hur till exempel folk vet om hur man skall bete sig i ett klassrum.
Ideologi speciellt inom organisationer handlade mera om vilka beteenden som förväntas och en hurudan roll en ledare kunde ses ha. Frågor som hur ser ledarskap ut och hur man kan ta rollen i en färdigt byggd position. Kroppen kunde även ses som rum med i mindre skala och vad och hur man kan göra eller hur man kan se ut. Här berättade Nina om kantorer som hon följt med i några veckor och hur en viss klädsel och sätt att bete sig var utmärkt för dem. Det diskuterades även skillnader mellan Sverige och Finland om vad som är acceptabelt i kyrkan, eftersom Finland kan ses ha en ganska gammalmodig ställning gentemot musik i kyrkan.

Detta föreläsningstillfället blev mera som en gruppdiskussion och var väldigt roligt att lyssna på människor som hade erfarenhet av diverse olika ledarskapsroller och hierarkier på arbetsplatser. Vissa grupper berättade lite kort om deras blivande kulturorganisations analys och det kanske gav en liten kick att sätta igång med arbetet.

Kulturledning - en praktisk approach av Emilie Gardberg

Idag hade vi en föreläsning med Emilie Gardberg, Arts Manager inom Åbo musikfestspel. Hon började med att berätta om sin egen bakgrund och hur hon kom att jobba inom Åbo musikfestspel, där hon jobbat sedan 2008.

Som verksamhetsledare för Åbo musikfestspel innehar Gardberg helhetsansvaret för festspelet där det ingår allt från finansiering och programhelheten (tillsammans med konstnärliga ledaren Topi Lehtipuu) till personal och samarbetspartners. Själva musikfestspelet grundades 1960 och är Finlands äldsta musikfestspel. Festivalen hålls årligen i augusti och innefattar ungefär 45 konserter. Det speciella för en festivalorganisation är detn korta och intensiva synliga verksamheten, eftersom festspelet endast håller igång i två veckor fastän det är långa förberedelser. Inom ÅMF är det endast 2 personer heltidsanställda; en verksamhetsledare och produktionskordinator. Utöver detta är det 15-30 personer under festivalen och 50-200 konstnärer under själva festspelet i augusti.

Sedan fick vi i grupper fundera över en sanering som ägt rum före Gardberg anställdes i maj 2008. Gamla verksamhetschefen samt andra övriga arbetare kom att bytas ut och förminskas i antal på grund av de förluster som festspelet gjort under några år och de höga lån som de hamnat ta av Åbo stad. Det goda med en sanering i denna klass var att genom att byta ut folk kommer det in nya tankesätt vilket kan vara det som håller det sjunkande skeppet i styr. Även förändringar inom verksamheten måste då ske. Detta visar då för finansiärerna att det ännu finns vilja kvar inom verksamheten. Det negativa kan vara att samarbetspartners inte gillar förnyelse och att sparandet kan ta på krafterna. Ändå ansåg många i gruppen att det till det mesta var en postitiv händelse och möjligtvis en bra investering för ÅMF att göra denna sanering.

Jag fick personligen mera ut av denna föreläsning än den förra föreläsningen. Det kändes som om vi också var som lyssnar tagna i beaktande och med en liten gruppdiskussion fick vi också ta del av det hela.

Förvaltningschefen vid Åbo stads kulturcentral berättar

Vid träffen 11.11 kom förvaltningschefen vid kulturcentralen Mikael Höysti kom för att hålla ett föredrag om kulturcentralen och arbetet på kulturkansliet.

Höysti började med att ta upp basfakta angående Åbo stad och berättade att det finns 13000 anställda och en omsättning på 1,126 miljarder euro år 2009. Sedan visade han på vad Åbo stad  understöder, vilket är musik (Ruisrock, filharmoni och Åbo musik festspel), litteratur (bibliotek och biblioteksbussar), teater (stadsteater och ÅST) och idrott. Inom kulturnämnden, som leds av en kulturledare och kulturkansliet där Höysti sitter som förvaltningschef, är då biblioteket, museum, stadsteater och stadsorkester som är under kulturnämndens styre.

Kulturcentralen hade som nettobudget 31,3 miljoner euro år 2010 och för det inkommande kulturhuvudstadsåret 32 miljoner. Med denna budget skall de 4 ovannämnda resultatområden finansieras och även de mera än 600 anställda få sina löner.
Kulturcentralen är då uppbyggd med ett kansli med förvaltningschef och 35 heltidsanställda men 134 personer på lönelistan. Stadsteatern styrs av en teaterchef och förvaltningschef samt 150 medarbetare, 17+29 skådespelare, var Höysti poängterade att detta sätter krav på ledaren med all personal och speciellt med konstnärlig bakgrund. Stadsorkestern leds av en intendent och en biträdande intendent och har 90 medarbetare, 74 musiker och andra. Stadsbiblioteket har en biblioteksdirektör och biträdande direktör med 6 enhetschefer och mera än 150 medarbetare. Museicentralen har en museidirektör och en biträdande direktör, även med 6 enhetschefer och ca. 130 medarbetare.
Höysti avslutade med att berätta om orangisationsförändringar inom de olika kulturfälten och om olika avtalsstyrningar som kommer att följa efter 2010.

Föreläsningen var intressant, men väldigt kompakt och fullspäckad med information.

Kultur och ekonomi

Fick som uppgiften i en annan kurs att skriva om egna tankar kring kultur och ekonomi, vilket lite kunde anknytas till både den första och andra Kulturledarskaps träffen där diskussionen kring dessa frågor bollades fram och tillbaka.
I samband med att jag sökte runt på nätet lite grann snubblade jag över en intervju med Fia Isaksson, kulturchefen vid Väståboland i Pargas. Här berättar Isaksson om sina arbetsuppgifter som är bland annat kulturfrågor, och hur hon kom till att arbeta som kulturchef.

http://svenska.yle.fi/nyheter/regionartikel.php?id=6221