Föreläsningen började med en diskussion hur kulturhuvudstaden syns i gatubilden, vilket väckte tankar och frågor kring kulturhuvudstads logon med den orange bollen. Även frågor kring vilken uppfattning vi har om det kommande året och vad det kommer att hämta med sig verkade de flesta vara ganska negativt gentemot det blivande kulturåret. Uppfattningen var att det redan hade varit för hypat i förväg, att det var stor chans att allting istället för att göra braksuccé skall floppa.
Själva konceptet för kulturhuvudstads året kom från italienskan Melina Mercouri, som gav initiativet 1985 och sedan dess har EU valt en kulturhuvudstad. Från och med år 2000 har flera städer kunnat vara kulturhuvudstäder samtidigt, vilket vi också kan se nästa år då Åbo och Tallinn är värdar för respektive länder. Även inom Finland röstade man vilken stad som skulle få representera 2011, och detta skedde år 2006, där Åbo valdes av sju andra städer. Följande gång Finland får stå som representant är tidigast 2020- eller 2030-talet.
I Åbo står stiftelsen för kulturhuvudstads året 2011 för ansvaret och förberedelserna på utdrag av staden. Det handlar om mera än endast högkultur och konst, utan också motion, hälsa, mat och vetenskap. Man har även gått in för att skapa långvariga projekt, som skulle räcka längre än endast för det här specifika året. Ekonomin utgörs av 55 miljoner euro, varav en tredjedel kommer från staten, staden och sponsorer. Under det kommande året kommer Åbo att få ta del av 150 olika projekt: evenemang, verkstäder, händelser, föreställningar och seminarier. På samma gång hoppas man på att man lyckas locka till publik, fastän det verkade ganska dystert på föreläsningen kring ett lyckat kulturhuvudstads år.
Kulturhuvudstaden Åbo 2011
Kulturhuvudstaden Åbo 2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar